Dagens informationssökning är ingenting som det var för 10-20 år sedan. Med hjälp av Internet har vi nu tillgång till miljontals källor och information med en knapptryckning. Det som brukade ta dagar eller till och med veckor att samla kan nu vara tillgängligt från vilken dator som helst på några sekunder. Även om Internet har revolutionerat informationshämtningen har inte allt blivit enklare, och i vissa fall har det motsatta inträffat. Vi bombas kontinuerligt med många typer av information, och det är inte alltid enkelt att filtrera igenom allt och bestämma vad som är viktigt eller vilken information som är pålitlig.
Alla kan enkelt skriva en fråga i Googles sökruta och klicka på sök, men att hitta information handlar om mycket mer än så. Inte allt är tillgängligt på Internet; Faktum är att den synliga delen av Internet, som vi når via Google eller andra sökmotorer, bara står för 10-15% av totalen. Det osynliga nätverket, ofta känt som deep web, innehåller en betydande mängd data. Vilka sökverktyg ska du använda och hur får du tillgång till den informationen? Vad går åt till att skapa ett bra sökord? Vad är skillnaden mellan kataloger och databaser, och hur kan du få hjälp med dem?
Denna artikel kommer att ge dig idéer och information om hur du söker framgångsrikt. Vi går igenom de många tillgängliga alternativen, samt hur vi upptäcker och använder rätt sökverktyg. Oavsett om du letar efter information för att skriva en uppsats eller om du bara är intresserad och vill lära dig mer, om du söker på rätt sätt får du ut mer av din sökning.
Planera din sökning och använd lämplig sökteknik
Oavsett varför du letar efter information och vilket ämne du letar efter, börjar varje sökning med en eller flera förfrågningar. ”Vilken typ av information behöver jag?” är den första frågan du bör ställa dig själv. Gör din sökning så enkel och rak som möjligt. Om du till exempel söker information om en mycket omtvistad social fråga är det osannolikt att du hittar den på samma plats som om du letar efter geografisk information om en främmande nation. Var du letar beror på vilken typ av information du letar efter. Du bör också tänka på vilka sökord du kan använda just nu. Att begränsa din sökning i tid kan också vara spännande. Om du söker information om ett aktuellt ämne, även om det handlar om samma ämne, är du i allmänhet inte intresserad av material som är många år gammalt.
Vilken nyckelfras ska jag använda?
Förkunskaper krävs för att välja rätt sökord. Börja med att lära dig så mycket du kan om ämnet tills du har en bred förståelse för vad det handlar om och vad du bör fokusera på. Du kan fortsätta med din sökning genom att filtrera bort material som verkar onödigt.
Bestäm vilket språk som är mest lämpligt för din sökning. Till exempel, eftersom engelska har mer vetenskapliga resurser än svenska, kan ett engelskt sökord vara lämpligt.
Fundera på om sökordet har några synonymer eller liknande fraser. Du måste använda mer eller mindre breda sökord beroende på om du letar efter grundläggande information som geografi och språk i en viss nation eller mer specialiserad information om ett ämne.
Du kan använda den inbyggda ämnesordlistan för att förklara distinkta ämnesbegrepp och relaterade begrepp när du söker i en databas. Du kan också använda uppslagsverk och trovärdiga artikelsidor för att hitta rätt sökord.
Glöm inte att många institutioners webbplatser ger en mängd information.
Välj rätt källor genom att göra en noggrann sökning
Mängden information vi diskuterade tidigare är en av de främsta riskerna med Internet. Det är långt ifrån klart att de webbplatser som visas högst upp på din sökresultatsida är de viktigaste. Det finns ingen kvalitetskontroll över vad som publiceras online, till skillnad från traditionella tidskrifter. För att göra det ännu svårare använder företagen olika strategier för att garantera att deras webbplatser visas högt i sökresultaten. När du bläddrar igenom listan över resultat från en sökning, fråga dig själv vem, vad och varför:
- Vad skrevs av vem och för vilket syfte?
- Vad heter författaren? Vad utmärker den som en pålitlig källa i ämnet? Är individen välkänd i området?
- Är författaren medlem i någon vetenskaplig eller statlig organisation? Har han publicerat något mer om ämnet?
- Vad är syftet med texten? Är målet att upplysa, väcka diskussion eller bara provocera?
- Vilken publik är texten avsedd för? Är det ett studiepapper avsett för andra ämnesspecialister att läsa, eller handlar det om populärvetenskap utan vetenskapligt stöd?
- Är texten lämplig för dina informationskrav, har du tillräcklig ämneskunskap för att bekanta dig med materialet, eller är den för specialist för dina behov?
Försök att nå webbplatsens hemsida och bestäm vem som står bakom texten. Datum för publicering kan också vara intressant att granska. Är innehållet i texten intressant för dig? Om författaren tillhandahåller referenser, försök ta reda på vilka källor han eller hon använde. Med andra ord, utnyttja källkritik.
När det gäller informationskällor finns det två typer: primära och sekundära källor. Originaldata eller förstahandsinformation, till exempel domstolsbeslut, brev, råstatistik och foton, betraktas som primära källor. En sekundär källa, till exempel en recension, en bok eller en studieöversikt, baseras sedan på en primär källa. För att uttrycka det på ett annat sätt är det en omskrivning av den ursprungliga källan. Den tertiära källan, som är baserad på den sekundära källan och innehåller bland annat encyklopedi, är en tredje typ.
För att få information kan vilken källa som helst användas, men vilken som är att föredra beror på sammanhanget och vad informationen ska användas till. En primärkälla är mer pålitlig när man använder källkritiskt tänkande eftersom det är källan från vilken informationen härleds och inte är beroende av andra källor. Det är en bra idé att dubbelkolla vilken primärkälla som användes om du använder en sekundär källa. Om du inte är säker på giltigheten av en sekundär källa, undersök många olika källor för att avgöra om de överför samma information.
Det finns flera typer av söktjänster
Internet är det vanligaste stället att börja när man letar efter specifik information. Du kan stanna där eller fortsätta med att hitta mer specifik information, beroende på vilken typ av information du letar efter. Du kan använda en mängd olika söktjänster, men att förstå hur de fungerar kan hjälpa dig att få ut det mesta av din sökning. Tänk på att sökmotorer som Google och andra inte täcker allt när du söker på Internet. avsnittet som inte kan hittas med vanliga sökmetoder Det är viktigt att förstå att även om Internet är den mest använda tekniken, kanske den inte uppfyller dina unika krav. Du kan behöva förstärka din sökning med information från en icke-internetkälla.
Metasearch
Ett metasökverktyg är en tjänst som använder både sökrobotar och ämneskataloger för att göra sökningar. Sökverktyget fattar sedan ett beslut och alla resultat visas tillsammans. Du kan söka en större del av webben med den här typen av söktjänster än du kan med en vanlig sökmotor. Sökningen däremot tar längre tid. Metasökningstjänster har inte ett eget index; istället letar de efter andras. Matchens källa anges ibland i resultatlistan, men inte alltid. Som ett resultat har du som sökare inget sätt att veta om sökningen genomfördes med en av de viktigaste sökmotorerna, till exempel Google eller Yahoo. En annan viktig skillnad från en traditionell sökmotor är hur resultaten visas. Ett metasökverktyg visar bara de få bästa resultaten; träffar från flera söktjänster, liksom träffar från de viktigaste sökmotorerna, visas högre på listan.
I de tidiga stadierna av en informationssökning kan det vara fördelaktigt att använda en metasökningstjänst för att ta tag i frågan och skapa en åsikt om vad som finns på webben. Sökningen är starkt begränsad eftersom bara de få bästa resultaten visas. Det ökar också dina chanser att få relevanta resultat. Om du letar efter ett unikt ämne som det finns lite information om, är en metasökningstjänst också ett utmärkt alternativ. Nackdelen är att sofistikerade sökningar inte är möjliga, men med denna typ av sökmotor riskerar du att missa andra relevanta resultat när endast de högst rankade resultaten visas.
Använd kataloger
Katalogsökningstjänsterna skiljer sig från de andra söktjänsterna genom att de inte använder robotar. Katalogerna sammanställs och uppdateras av människor manuellt. Det finns en skillnad att göra mellan allmänna kataloger som täcker ett brett spektrum av ämnen, ämneskataloger som är mer fokuserade och länksamlingar som ofta är mindre och produceras av en enskild individ. Kataloger är alla strukturerade och utvalda, vilket är något som alla slags kataloger har gemensamt.
Bläddrar är processen att titta igenom kataloger. Det är ofta ganska enkelt. Katalogerna är organiserade efter tema, vilket innebär att de täcker ett brett spektrum av ämnen. De är vanligtvis uppdelade i primära kategorier och underkategorier. En signum är en bokstav eller en kombination av bokstäver som avser varje ämne. Bibliotekets hyllsystem använder samma kodningsschema. För att söka, använd listorna i biblioteken för att avgöra vilken bokstav som motsvarar ett specifikt ämne.
Det är viktigt att notera att katalogtjänster är motsatsen till robotbaserade söktjänster när du söker i dem. Katalogerna sammanställs manuellt och det tar tid att uppdatera dem. Det kan vara användbart att veta om katalogen just nu uppdateras eller när den senast uppdaterades, läs mer på locatella.se.